Om Lyckoslanten
Lyckoslanten ges ut med fyra nummer per år av Swedbank och Sparbankerna. Tidningen beställs kostnadsfritt av skolor för elever i årskurs 4–6. Idag är den en av Sveriges största barntidningar med en upplaga på 320 000 exemplar.
Lyckoslanten vill på ett lockande och tillgängligt sätt öka barns kunskaper om ekonomi och stimulera till att frågor som rör ekonomi, sparande och entreprenörskap tas upp i skolan redan i årskurs 4–6.
Ansvarig utgivare och chefredaktör: Arturo Arques, Swedbank
Redaktör: Terri Herrera, Vi Media AB
Redaktionsråd: Ulrica Bergström, Swedbank, och Kerstin Olby, Sparbankernas Riksförbund
Lyckoslanten produceras av Vi Media AB på uppdrag av Swedbank och Sparbankerna.
E-post: lyckoslanten@vi.se
Adress: Lyckoslanten, Vi Media AB, Box 2052, 103 12 Stockholm
Prenumerationsärenden: lyckoslanten@vi.se. Ange skolans leveransadress och önskat antal.
Citera oss gärna, men ange källan.
Lyckoslantens historia från vårt 200-årsjubileum
Lyckoslanten då och nu
-
Sparbankernas ökade möjligheter
Genom 1923 års sparbankslag fick sparbankerna ökade möjligheter att anslå medel till sparsamhetens främjande.
-
Idén om Lyckoslanten
Vid Sparbanksföreningens årsmöte 1925 presenterades planer på en gemensam trycksaksproduktion. Där fanns också tanken på en skolspartidning. Idén var hämtad från USA.
-
Första numret
Första numret av Lyckoslanten gavs ut 31 oktober 1926 på Världsspardagen. Redaktör var en folkskollärare och tidningen vände sig till de svenska skolbarnen. Syftet med tidningen var att ge barnen fostran i ekonomiskt tänkande och handlande, något som gäller även idag.
-
Tidningens namn
Namnet på tidningen fick man genom att ordna en pristävling. Den vanns av hushållerskan Emma Andersson från Katrineholm. Prissumman var 50 kronor.
-
Tidningen blev en succé
Den generation svenskar som gick i skolan i mitten av 1920-talet var inte bortskämda med egna tidningar. Lyckoslanten med roliga tecknade serier, tävlingsuppgifter, sömnadsbeskrivningar och tips för träslöjd, 32 sidor i tvåfärgstryck, svart och rött, blev en succé bland både barn och föräldrar.
-
Antal upplagor genom åren
Första numret hade en upplaga på 156 000 ex. Upplagan steg snabbt. Den uppgick 1940 till 490 000 och 1950 till 700 000 ex. Orsaken var att det kunde bevisas att de sparbanker som delade ut tidningen i skolorna, nådde bättre resultat i skolsparverksamheten än de som inte gjorde det. En annan faktor som påverkade upplagans storlek var att konkurrenten Postsparbanken också fick dela ut Lyckoslanten. Detta samarbete pågick mellan åren 1931 och 1974, då Postsparbanken blev en del av den nybildade PK-banken. Upplagerekordet sattes 1957 med 965 000 ex. 1966 uppgick den till 710 000. Idag är upplagan 325 000.
-
Annonsintäkter
Under åren 1926–1934 spelade annonsintäkter en viktig roll för Lyckoslantens ekonomi. Den innehöll annonser för varor riktade till barn och hushåll. De gjorde att antalet sidor kunde gå från 32 upp till 40. Antalet sidor i tidningen begränsades till 16 i slutet av 1940-talet på grund av pappersransoneringen.
-
Första fotona i färg
Efter andra världskriget dök de första färgfotona upp. De var ofta svaga och ojämna i färgerna men satte ändå en ny stil på innehållet. Men det var färgteckningarna som dominerade.
-
Spara och Slösa fram till 1963
Det som många förknippar Lyckoslanten med är serien Spara och Slösa. Den ”uppfanns” av konstnärinnan Birgitta Lilliehöök till det allra första numret och sedan ritade hon utan avbrott ett avsnitt i varje nummer till och med 1963, då Spara och Slösa, temporärt, gick i pension.
-
Spara och Slösa kommer tillbaka
Spara och Slösa har sedan år 2005 åter sin givna plats på tidningens sista sida. Idag skapas serien av Lena Forsman.
-
Lyckoslanten idag
Lyckoslanten är en av Sveriges äldsta och största tidningar riktad till barn. Den ges ut fyra gånger per år, sidantalet är 24 och upplagan 320 000 exemplar. Lyckoslanten innehåller ingen reklam eller annonser.