Bli sambo
När två personer väljer att flytta ihop kan det vara klokt att upprätta ett samboavtal. Enligt sambolagen ska bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk delas 50/50 vid en separation, oavsett vem som har betalat eller vem som står på kontraktet.
Genom ett samboavtal kan till exempel bostaden skyddas från att bodelas vid en separation. Det är klokt att låta bevittna avtalet, för att undvika tvist om samboavtalets äkthet i framtiden.
Äktenskapsförord
När ett par gifter sig ändras inga ägarförhållanden, makarna äger liksom tidigare sina egna saker, pengar, fastigheter etcetera och ansvarar för sina egna skulder. Men vid en skilsmässa har vardera make rätt till hälften av det totala värdet av allt det som båda äger sk giftorättsgemenskap.
Genom att skriva ett äktenskapsförord innan eller under giftermålet kan man komma överens att egendom ska utgöra enskild egendom, till exempel ett hus, och inte ska ingå i bodelning vid skilsmässa. Ett äktenskapsförord måste registreras hos Skatteverket för att vara giltigt, men kan när som helst ändras om båda är med på det. Då skall ett nytt underskrivet äktenskapsförord skickas in till Skatteverket.
Gåva
Att ge något till någon annan kan till synes vara en enkel sak. Men om tex en förälder ger något till en bröstarvinge (barn eller barnbarn), kan det räknas som ett förskott på arv. Om du inte vill att det ska vara förskott på arv kan du skriva ett gåvobrev med villkor att det inte skall ses som förskott. Ett gåvobrev kan innehålla villkor som skapar trygghet för mottagaren, till exempel genom att den blir enskild egendom och därför inte ska ingå i bodelningen vid en skilsmässa.
En gåva mellan makar måste registreras hos Skatteverket för att var giltig. Är gåvan en fastighet måste även lagfarten ändras.
Testamente
Det kan finnas många skäl till att vilja skriva ett testamente, till exempel om du vill att en viss egendom ska gå till en viss arvtagare och dessutom förhindra att någon annan får del av arvet. Ett tydligt testamente kan vara ett sätt att förebygga konflikter mellan arvtagare.
Arvsordningen som regleras i lag kan påverkas genom ett testamente. Enligt huvudregeln delas arvingar in i olika klasser. I den första arvsklassen ingår efterlevande make/maka och bröstarvingar. Den andra utgörs av föräldrar till den avlidne eller syskon om föräldrarna är döda. Tredje arvsklassen är den avlidnes far- och morföräldrar och deras barn. Kusiner har inte någon arvsrätt. Om det inte finns någon arvsberättigad går arvet till Allmänna arvsfonden.
Ett testamente behöver inte registreras, men det finns formkrav för att det ska vara giltigt, till exempel att det ska vara upprättat i skriftlig form och undertecknat av dig och två vittnen.
Särkullbarn
För gifta par som har gemensamma barn gäller att den efterlevande partnern ärver allt. Men om den avlidne efterlämnar barn från tidigare förhållanden, så kallade särkullbarn, har de alltid rätt att få ut sin arvslott direkt då föräldern gått bort. Önskar ni att den efterlevande ska ha del i arvet måste ni skriva ett testamente.
Ett särkullbarn kan välja att avstå från sin laglott/arvslott till förmån för den efterlevande partnern och istället kräva ut sitt arv när denne har gått bort.
Framtidsfullmakt
Genom att upprätta en framtidsfullmakt kan du bestämma vem som ska få rätten att fatta beslut åt dig när du inte själv har möjlighet, till exempel på grund av sjukdom. Framtidsfullmakten kan gälla ekonomiska och personliga angelägenheter, men den får enligt lag inte avse medicinsk vård.